Nerblodade låg vi där och väckte vi starka känslor och även frustration. Med oss hade vi en bandspelare som spelade upp djur som skrek på grund av den plågsamma död de varit tvungna att gå igenom.
Det fanns de som sade nedvärderande saker och de som uppskattade det vi gjorde. Vare sig reaktionerna var positiva eller negativa så råder det ingen tvivel om att de var fruktansvärt starka. Det var knappast någon som gick förbi utan att bli påverkad av vårat budskap. Jag kunde höra barn skrika till av avsmak och människor som börjat diskutera situationen för de flådda djuren. Jag kände mig väldigt utlämnad när jag låg där halvnaken på ett kallt golv, men vad i all världen hade jag att klaga över, när djuren lider som de gör?
1,2 miljoner minkar och tusentals chinchillor och kaniner dödas varje år på svenska pälsdjursfarmer. Detta efter att de levt ett kort och fruktansvärt liv i små, trånga burar.
I hela världen dödar pälsindustrin över 40 miljoner djur per år. 85% av all päls på marknaden kommer från pälsdjursfarmer. Farmer som håller tusentals djur inspärrade för att sedan döda och flå dem.
I paragraf 4 i djurskyddslagen står det ”… att djur som föds upp för pälsproduktion ska hållas och skötas på ett sådant sätt att de kan bete sig naturligt och så att det främjar deras hälsa.” Man kan fråga sig hur naturligt det är för minkar, som i det fria rör sig över stora ytor, att sitta instänga i en nätbur mindre än en uppslagen kvällstidning. Eller hur naturligt det är för chinchillor, som i det fria lever i bergen i Sydamerika, att sitta i burar utan någon som helst stimulans?
De djur som inte föds upp på farmer fångas i fällor eller bensaxar i utlandet. Sverige har sedan många år förbjudit dessa bensaxar då de anses för grymma, men trots detta så importeras mängder av fällfångat skinn till Sverige.
Förberedande av minkdräkterna

Liggande i Centralstationen

Liggande i Nordstan

Liggande utanför Andreassons,som insisterar på att köpa in pälsar
från torterade och mördade djur.